Månadsbrev maj 2019

Då är första DM helgen över, ömsom sol o värme och ömsom regn o kyla. Som alltid är det underbart att äntligen komma ut, stå i strålande vårsol i t-shirt och kasta sina klot. Lika vidrigt är det att stå där i tre lager med jackor i 7° och regn.

Jag är så jäkla glad över att det finns eldsjälar som helg efter helg ställer upp för oss som vill spela. Ni som är där, ibland dagar, innan och ser till så att banorna är i ordning. Ni som ställer ut resultattavlor, soptunnor, ordnar med lottningen, sänder och kommenterar. Då tävlingen är över är det också ni som plockar upp skräpet som någon inte orkat slänga i soptunnan som ni ställde ut timmar före spelarna kom. Ni som bär bort all utrustning, ser till så att allt rapporteras in och blir rätt. Alla ni har min fulla respekt och jag kommer fortsättningsvis, då jag kommer till en spelplats, alltid fråga om det är något jag kan hjälpa till med innan jag kastar mina första klot.

Som alltid, det är ju numer en regel, så kommenteras väntetider mellan matcher. Under lördagens dubbel, där undertecknad åkte ut tidigt, så hamnade jag i några ”skojmatcher" isf att sitta och glo rakt ut i intet. Det var superroligt mest för att jag spelade med och mot spelare som fortfarande tycker att spela boule är riktigt skojsigt. Dom vill inte sitta och vänta på nästa match, dom vill spela nu, för det är så jäkla roligt. Dom är ivriga, engagerade och dom är som jag själv var i mitten av 80 talet då jag själv började. Det slog mig att många av oss nog tappat den där glädjen i själva spelet. Tävlingar är roligt och utvecklande men glädjen i spelet upprätthålls väl i spelet med mina vänner där gliringarna och skämten är lika viktiga som resultatet.

Jag sitter och skriver det här i Göteborg hemma hos min ”andra familj" Csapos vilka jag aldrig skulle ha mött om det inte vore för boulen. Jag har genom åren träffat så mycket härliga, coola, varma och konstiga människor som jag omöjligt skulle ha träffat annars. Det slår mig att boulen på något sätt håller mig ung, åtminstone i sinnet, och det beror på alla er.

I styrelsen går arbetet vidare i våra kommittéer och min tanke är att vi skall hålla er uppdaterade kring det arbetet. Så vi återkommer lite längre fram om det.

Fortsätt diskutera hur vi skall utveckla boulen och våra format. Vi är lite bakbundna vad gäller antalet propagandatävlingar som får arrangeras i varje distrikt per år. Det är i nuläget begränsat till 4 vilket jag tycker fungerar som en bromskloss för att fånga upp nya spelare. Jag kommer att arbeta för att det skall bli öppet för varje distrikt att själv avgöra hur många sådan man vill arrangera per år. Jag vill dock sätta ett tak på hur många tävlingar en olicensierad kan delta i utan att skaffa licensen. Meningen med propagandatävlingar är att låta allmänheten prova på att tävla. Jag tror att man som nybörjare vill testa några gånger innan man slår till och känner att det här är min grej. Så min tanke är att efter att ha deltagit i 4 propagandatävlingar så är det stopp. Vill man tävla vidare så får det bli med licens. Har jag fastnat så pass att jag vill spela en femte så får det bli med medlemskap och licens i en klubb.

PS.

Ungdomsträff "Sommarboule 2019" Stockholm-Nynäshamn

Håll utkik efter inbjudan till Ungdomsträffen "Sommarboule 2019" i Stockholm-Nynäshamn 4-7 juli. Ungdomsträffen arrangeras av lokala föreningar i Stockholm i samarbete med Ungdomskommittéerna i Stockholms Bouleförbund och Svenska Bouleförbundet.

Inbjudan skickas ut inom kort. Information kommer även läggas ut i facebook-eventet för ungdomsträffen: öppna facebook-eventet

DS.