Tim & Povel tog hem segern i Prins Bertils Juniorcup för Stockholm
2020-10-07 i Allmänt
Prenumerera på nyheter
Du prenumererar nu på nyheter från Stockholms Bouleförbund.
Vi har skickat ett bekräftelsemail till .
Prenumerera via:
RSSI helgen spelades Prins Bertils Juniorcup. Stockholm representerades av Tim Duvenfelt och Povel Björk med Ronny Blom som lagledare. Det var två riktigt nervösa grabbar i finalen men till sist stod det 13 på tavlan. Guld och Champions Timpa och Povel!
Vi bad Ronny beskriva helgen och turneringen från insidan för att låta er ta del av lagets förberedelser och framfart ända fram till dess att grabbarna kunde höja pokalen.
Prins Bertils Juniorcup 2020 ur Stockholmsperspektiv
Jag fick en förfrågan att coacha, stötta och driva Stockholms juniorer under Prins Bertils Juniorcup. Det krockade med en av mina andra passioner, nämligen innebandyn. Men efter att ha funderat lite så kändes det grymt lockande att få jobba med Tim och Povel denna helg. Att dom tillhör min nygamla klubb Boulero var såklart en bidragande anledning.
Planen
Jag började slipa på en plan. Jag har ju sett Timpa en hel del genom åren men jag kan ju inte påstå att jag kände han särskilt bra innan helgen. Povel har jag endast träffat på nån Boulerodag innan och kände ännu mindre. Dom kände såklart inte mig heller, mer än att dom vet att jag låter och syns och får iväg nått vettigt klot mellan varven av dåliga.
Nu är ju ledarskap något helt annat än att kunna utöva sporten bäst själv. Ledarskap för mig handlar om förtroende, guidning, skapa bra förberedelser och lyfta laget till nästa nivå tillsammans. Det är ju något jag gjort i hela mitt liv, eller iallafall sen jag var typ 20 bast. Förvisso inom andra idrotter än boule men lag och hur vi människor fungerar är ju exakt densamma.
Vi hade en extremt kort tid att sätta en gemensam plan för helgen, vi hade Fredag kväll från 21:00 på oss och efter det så var det dags för leverans under två dagar.
Det krävs en hel del från killarna att sätta det så snabbt, fördelen är ju att dessa två känner varann, gillar varann och har spenderat otaliga timmar ihop i sina liv. Det var ju den genvägen vi behövde.
Målsättningen
Dom hade en tydlig målsättning och det var att just vinna. Det skapar ju en del följdfrågor i mitt huvud såklart. Tex kan vi ha fler mål? Vad krävs det att vi gör mentalt samt fysiskt för att nå huvudmålet? Ska vi dela upp resan med delmål?
Mitt mål på Fredagkvällen var att visa för grabbarna att jag var beredd att arbeta för deras mål, att jag inte var där som nån sorts barnvakt. Det budskapet landade väl och grabbarna tog arbetet på Fredag kvällen seriöst och verkligen sög åt sig. Där och då gick dom från kompisnivå till lagnivå. Dom gjorde det jobbet, jag bara guidade. Jag är ganska så säker på att vi var det enda laget som använde nästan två timmar av Fredag kvällen till att förbereda oss för morgondagens spel. Det skapade såklart även ett mentalt försprång, vi var redan inne i turneringen.
Från ord till handling
Men, och det är ett stort men, allting vi pratat om, alla scenarion vi förberedde oss för ska gå från ord till handling. Det klarar bara riktigt bra spelare och framförallt riktigt bra lagspelare. Timpa och Povel satte i princip allt vi pratat om på Lördagen. Deras samspel, deras dialog, deras lugna metodiska framfart imponerade stort på mig. Jag vet ju själv hur svårt det är att utföra det så precist.
Timpa och povel är faktiskt inte ens nära att förlora en enda match fram till finalen. Inte för att motståndarna inte hade kapacitet, för det hade dom. Men deras fokus och samarbete ihop med självförtroendet bara ökade för varje omgång dom spelade. Dom var på riktigt helt magiska denna helg.
Finalen
Den enda gången dom visade prov på att vara mänskliga var i andra halvan av finalen. Där kom ett moment vi pratat en hel del om. Det som är absolut svårast. Att vara i stunden, att spela och verka här och nu. Det är svårt. För det är klart att med 9-0 på tavlan så är det lätt att börja leva 10 min in i framtiden och börja se den där pokalen i sin hand. Den bilden skapar såklart en anspänning och drar igång nerverna. Detta är naturligt och väldigt svårt att tänka bort. Det finns i andra sporter, tex i fotboll när ett lag som dominerat matchen ändå faller ner och tappar initiativet sista 20 minuterna för att man spelar på konsekvens istället för i nuet.
Killarna kände såklart igen scenariot och vi arbetade med att komma tillbaka i nuet. Tjejerna som dom mötte Emelie Rudin och Frida Brage tog chansen när vi skakade. Dom kom med stormsteg ikapp. Nu var ju frågan, ska vi bli stressade av det eller ska vi gå in ännu hårdare i våra klot och våra kast. Vi kom inte riktigt tillbaka till nuet och lugnet, men med lite flyt så ramlade marginalerna över till oss och grabbarna vann till sist. Men det var välförtjänt, för dom spelade fläckfritt i 7 ½ match.
16 år sen några Stockholmsjunior fick lyfta bucklan
Timpa och Povel ska vara sjukt stolta över denna seger, det är inte så lätt att vinna i PBJC. Senast Stockholm vann så stod årtalet på 2004 och från den gången står Leo Brood-Björk & Erik Lööf-Ekström ingraverade på pokalen (segrare genom åren). Det är 16 år sen några Stockholmsjunior fick lyfta bucklan. I år graveras Tim Duvenfelt och Povel Björk in på pokalens bas.
Jag krävde något från killarna som kanske inte ska gå på så kort tid, men deras band till varann gjorde att dom kunde växla upp till detta så snabbt.
Hard work pays off!Det finns ju aldrig någon garanti, skulle vi prova en helg till nu efter så kanske vi inte når fram. Det finns ju liksom inget facit. Då skulle vi säkert få hitta lite andra vinklar in till varann och jobba med någon annan bit och kanske inte sätta det. Även dagsform spelar ju roll och en del annat såklart. Så är det att idrotta, det finns inget manus, men det finns hjälteroller och den delade dom här två grabbarna verkligen på i helgen. En otroligt välförtjänt seger, för jag vet att inget annat lag la ner så mycket tid och kraft under helgen för att just vinna. Hard work pays off! Hade vi inte nått hela vägen så visste vi att vi i alla fall hade gjort allt vi kan för att lyckas. Det är en viktig känsla för det värsta som finns är att känna att man kunde gjort mer. |
Vinnare Prins Bertils juniorcup 2020 |
Vid pennan Ronny Blom, stolt coach för Sveriges bästa juniordubbel
Stockholm Boule Ungdom vill framföra våra varmaste gratulationer till Tim och Povel och ett stort tack till Ronny för sitt jobb som lagledare för truppen.
Stockholm Boule Ungdom
Mer från Prins Bertils Juniorcup 2020
Ronny har även skrivet en annan text för Svensk Boule om helgen och Prins Bertils Juniorcup 2020 i ett vidare perspektiv. Ni kan läsa den texten här.
Fotoalbum
Video
- Semifinalen - Tim & Povel (StBF) vs Nicolas & Adam (SvBF)
- Finalen - Tim & Povel (StBF) vs Frida & Emmeli (SvBF)
- Segerintervjun - Tim Duvenfelt och Povel Björk (StBF)
- Prisutdelning PBJC 2020
Fotoalbumen och videoklippen är publicerade publikt på Facebook.
Det krävs inget konto för att öppna och se dem.